Dessa rykten...

Är det nåt jag kan bli less på så är det ryktesspridning. Jag försöker att låta bli att lyssna, men ibland måste jag faktiskt lägga örat mot vinden och lyssna. På vad som faktiskt sägs.

Ett rykte som florerar är att Laxne skola ska läggas ner. Ett annat att laxneeleverna hädanefter ska bussas till Björnlunda. Jag undrar just hur ryktena kommer i svang och vilka som njuter av att sprida osanningarna vidare. Beslut av denna typ tas i nämnden, så det skulle nog uppmärksammas ganska så snart ifall något dylikt var på gång.

Ett annat rykte som florerat en tid är att MASSOR av elever ska byta skola och lämna Laxne. Till en början ryckte jag på axlarna, rätt härdad av ryktesspridning. Sen blev jag stillsamt fundersam på vad som händer utanför skolknutarna. Tänk om det faktiskt är sant att MASSOR av elever ska lämna skolan.

Nu har jag hunnit prata med flera föräldrar. Både några som, av lite olika skäl, ska lämna skolan och flera som vurmar för att så många som möjligt ska vara kvar. I månadsbrev har jag uppmanat föräldrarna att köra med öppna kort så att vi får en rimlig chans att planera en stabil organisation inför nästa läsår. Vi kommer också att träffas i föräldramöte efter sporlovet för att dryfta eventuella frågetecken.

Så bidrar jag till att inga rykten behöver spridas. Den som har frågor är alltid välkommen att ställa dem till mig eller min personal. Får jag bara korrekt beslutsunderlag kan jag leda verksamheten framåt på ett bra sätt. Och det gör jag med öppna kort!

En vanlig dag...

Det snurrar på så in i bängen, hinner nästan inte hämta andan. Tvingas hela tiden tänka: "En sak i taget, nu gör jag det här klart innan jag tar itu med nästa". Mina elever och anställda ser mest ryggtavlan av mig numera. Inte bra.

Men så sätter jag mig ner och tar tre djupa andetag. Inser att det där kanske mest är min egen upplevelse. Jag har hunnit träffa massor av människor idag och faktiskt fört några riktigt bra samtal. Allt är inte bara skräp!

Min personal kämpar på. Urduktiga, precis som vanligt. Utan dem är ju verksamheten noll och intet. Träffat nöjd förälder idag; tack vare duktiga lärare! Å så det där som vi vänt och vridit på hur många gånger som helst; inte ger de upp. Nya tag och nytt försök till lösning. Heja, heja!!!

Å så kan jag inte låta bli att berätta om papier machesemlorna som eleverna gjort på bilden; urläckra skapelser som nu pryder Skolrestaurangen. Man blev liksom sugen på att gå fram och slicka i sig lite av florsockret som toppar semlorna. En vanlig dag :)