Parkerade bilen. Skickade SMS till en kollega. Steg ur bilen. Talgoxarna formligen skrek ut sitt vårbudskap bland tallarna. Ah! Äntrade gångbanan upp mot förskolan. Möttes av parkförvaltningen som höll på att sopa undan vintergruset. Ah!
In i skolan. Telefonsamtal från kollega. Hälsade på bibliotekarien som meddelade att hon satt på tisdagskaffet. Ah! Träffade några barn på väg till idrotten. Samtal med specialläraren. Hämtade böcker som ska forslas till Gnesta. Samtal med en lärare om en av hennes elever och organisation inför hösten.
Lägeskoll på förskolan. Liten kille kastar sig, snorig till max, upp i famnen. Ah? Påklädning inför skogsutflykt pågick. Hjälpte till med vantar m.m. Samtal om bäbis i mammas mage, liten snopp och annat som kan röra sig i en 4-årings huvud. Försök till samtal med vikarie. Gav upp när barnen påkallade allt för mycket uppmärksamhet från personalens sida.
På "Trollet" pågick stillbildsfilmskapande. Filmen handlar om vad som händer när man är arg. Ah! Kändes mest som att jag störde i det fina arbetet som pågick. Blev glad!
Snabbfika med skolans personal. Funderingar kring svenska 2-undervisning i praktiken. Också om gårdagens Smart Board-utbildning. Denna gång en riktigt inspirerande utbildning. Tankar om att lägga ut anteckningar och lektioner på hemsidan. Ah!
Telefonsamtal från Trafikkalendern. Den trevliga kvinnan slog ett slag för säker cykelundervisning. Försökte förklara att 99 % av våra elever åker buss till skolan och att jag inte sett ett enda cyklande barn i Laxne. Berättade också om samarbetet med Nyköpings brandförsvar kring säkerhetsfrågor. Vi får väl jobba vidare med bussäkerhet.
Ett klipp på ca 45 minuter från min arbetsdag, som började med besök på Vårdcentralen med dottern, akutinkallat möte med chefen (Ah!). Efter snabbvisiten på Laxne åkte jag hem och fortsatte jobba med diverse mail- och telefonkontakter och pappersarbete. Det rackarns personaladministrativa systemet funkade inte idag heller. Klagade snällt och högljutt igår, försökte vara snällare idag...
Vid 15-tiden hade jag avklarat de mest akuta ärendenda på min komplediga dag. Gav mig ut i trädgården, kapade en cypress och snöpte ett vildvuxet äppelträd. Det gjorde ont i själen, men det blir nog bra. I morgon har jag semester och fortsätter äppelträdssnöpandet. Och tankarna kring att fortsätta mitt rektorskap på Laxne!
tisdag 31 mars 2009
söndag 22 mars 2009
Helg, men nattligt arbete
Ibland önskar jag att någon kunde uppfinna den där lilla knappen som jag skulle kunna trycka på och så var alla jobbtankar som bortblåsta. Nu finns det ju ingen sådan knapp och jag får ägna rätt så mycket möda emellanåt åt att hålla jobbtankar stången. I vaket tillstånd funkar det för det mesta, men det är svårt att värja sig på nätterna.
I natt har det varit en sån natt. Sova, vakna och somna om i en ständig cirkel. Och innan jag ens hunnit vakna ordentligt är jobbtankarna där och mal. Fy för sådana nätter, jag kan ju ändå inget göra åt sakerna där i nattens mörker. Och en del saker kan jag inget göra åt hur mycket jag än skulle vilja. Bara att inse.
Nä, dagen ska jag ägna åt att städa kylskåpet och försöka mig på tricket att flytta in saker från två kylskåp in i ett. Matematik är kanske inte alltid min starka sida, men kreativt tänkande och lösningsinriktning är jag desto bättre på. Ska nog lösa denna ekvation, alltså! Det är sådana saker som gör att jobbtankarna håller sig borta. Mot kylskåpet!
I natt har det varit en sån natt. Sova, vakna och somna om i en ständig cirkel. Och innan jag ens hunnit vakna ordentligt är jobbtankarna där och mal. Fy för sådana nätter, jag kan ju ändå inget göra åt sakerna där i nattens mörker. Och en del saker kan jag inget göra åt hur mycket jag än skulle vilja. Bara att inse.
Nä, dagen ska jag ägna åt att städa kylskåpet och försöka mig på tricket att flytta in saker från två kylskåp in i ett. Matematik är kanske inte alltid min starka sida, men kreativt tänkande och lösningsinriktning är jag desto bättre på. Ska nog lösa denna ekvation, alltså! Det är sådana saker som gör att jobbtankarna håller sig borta. Mot kylskåpet!
fredag 20 mars 2009
Ingalill Fredriksson: Svara på stort och smått!
Kul att få respons på det man skriver! Det är underbart att lyssna på barnens resonemang och det är många kloka tankar som föds i dessa samtal.
Ingalill Fredriksson: Svara på stort och smått!
Ingalill Fredriksson: Svara på stort och smått!
PUL, SPSM & PIM
Dessa förkortningar har varit innehållet i min dag. Kommunjuristen Anneli har duvat oss i PUL, sekretess och diarieföring. Inte det mest solklara när det ska anpassas till vår lilla enkla verklighet, men nog så viktigt.
Sen var det dags för Dan Alberyd från SpecialPedagogiska SkolMyndigheten att berätta om kompensatoriska verktyg eller vad vi nu ska kalla det hela. Själv vill jag hellre se på det som att ALLA barn och elever har individuella behov och ALLA har behov av stöd i sin utveckling. Frågan är bara vilket stöd vi ger dem. Dator? AlphaSmart? Greppvänlig penna? Hörselskydd? Minnesträning? O.s.v. Utmanande är det!
Efter en mumsig lunch var det dags för informationsansvariga Anna att diskutera marknadsföring med oss. Åter igen hemläxa. Det är en skarp kvinna och jag har verkligen mycket att lära. Sen får jag väl försöka att hitta en balans i alla krav som ställs på mig som rektor. Att marknadsföra skolan på ett korrekt sätt och att ge barn och elever ultimata förutsättningar för sitt lärande kanske inte behöver stå i konflikt med varandra. Men det kräver sin rektor för att det ska lyckas!
Sen var det dags för Dan Alberyd från SpecialPedagogiska SkolMyndigheten att berätta om kompensatoriska verktyg eller vad vi nu ska kalla det hela. Själv vill jag hellre se på det som att ALLA barn och elever har individuella behov och ALLA har behov av stöd i sin utveckling. Frågan är bara vilket stöd vi ger dem. Dator? AlphaSmart? Greppvänlig penna? Hörselskydd? Minnesträning? O.s.v. Utmanande är det!
Efter en mumsig lunch var det dags för informationsansvariga Anna att diskutera marknadsföring med oss. Åter igen hemläxa. Det är en skarp kvinna och jag har verkligen mycket att lära. Sen får jag väl försöka att hitta en balans i alla krav som ställs på mig som rektor. Att marknadsföra skolan på ett korrekt sätt och att ge barn och elever ultimata förutsättningar för sitt lärande kanske inte behöver stå i konflikt med varandra. Men det kräver sin rektor för att det ska lyckas!
torsdag 19 mars 2009
Ingen aktieportfölj, men rektors välfyllda väska
På förmiddagen fortsatte rektorsgruppens PIM-arbete. Vi fick en lektion av kommunens informationsansvariga, Anna Sandklef, om den grafiska profilen. Måste hem till kammaren och kolla upp en del av mina mallar efter hennes information...
Så mötte vi en rektor från Mölndal som är en av spjutspetsarna kring att driva skolutveckling med hjälp av IT. En del skåpmat men också en del intressanta tankar som jag tar med mig till mina arbetslag och en del som jag själv kommer att grunna vidare på. Datorer, Internet och mobiler hör ju till de mest fantastiska verktyg vi har att använda i undervisningen. Frågan är bara hur vi ska använda dem på ett riktigt bra sätt.
Eftermiddagen tillägnade jag med min sambo på Nyköpings lasarett; röntgen och lite annat inför förestående operation. I väntrummet öppnade jag väskan för att jobba lite. Man försöker ju vara effektiv. När jag öppnade väskan kunde jag inte låta bli att le. Dator, nätaggregat till datorn, dongle, kamera, USB-kabel till kameran, två USB-minnen och mp3-spelare tillsammans med diverse kompendier och en helt vanlig gammeldags kalender. Mitt i röran också ett gammalt visitkortsetui som jag bedömer kan vara runt 100 år gammalt. Kanske vanvördigt att lägga det bland alla dessa sladdar och prylar, förresten, men den ger lite distans till det hela.
I alla fall log jag åt min väska. Skolan anklagas inte sällan för att inte ligga i framkant i utvecklingen. Jag håller inte alltid med om det. Svårigheten är nog mer att det som fungerar för en enskild person inte alltid fungerar för 20 elever i ett klassrum som ska använda samma utrustning samtidigt. Skolans största utmaning är att hitta metoder för att använda den teknik vi har under de förutsättningar som råder. Jag vet att jag med min välutrustade väska kan bidra till den utvecklingen på Laxne förskola och skola. Härlig utmaning!
onsdag 18 mars 2009
Det förflutna kommer ifatt ibland
Det händer att jag träffar tidigare elever och/eller deras föräldrar. Ofta är det glada möten och inte sällan får jag mig en riktig bamsekram. Det är så spännande att höra hur det gått för de elever jag en gång undervisat och stretat framåt tillsammans med. Även de elever jag haft störst oro kring och säkert inte direkt varit älskad av har för det mesta fått ett riktigt bra liv. Det blir folk av de flesta!
Igår träffade jag en mamma vars dotter jag undervisade i SO och var mentor för under 3 år. Hon och jag var inte alltid överens om sakernas ordning och jag minns att jag ibland tyckte att det var riktigt svårt att möta hennes frågor och strävan framåt. Siktet var högt ställt; hon skulle bli jurist.
Enligt mamman var dottern så nöjd med åren tillsammans med mig och mamman beskrev glädjen över hur dottern utvecklades med mig som mentor. Givetvis blev jag jätteglad, aldrig har jag tänkt tanken att jag kunde betyda så mycket för min elev.
Det är 10 år sedan våra vägar skildes åt. Min elev har hunnit bli en mogen kvinna. Och jurist med ett mycket välbetalt arbete i London!
Igår träffade jag en mamma vars dotter jag undervisade i SO och var mentor för under 3 år. Hon och jag var inte alltid överens om sakernas ordning och jag minns att jag ibland tyckte att det var riktigt svårt att möta hennes frågor och strävan framåt. Siktet var högt ställt; hon skulle bli jurist.
Enligt mamman var dottern så nöjd med åren tillsammans med mig och mamman beskrev glädjen över hur dottern utvecklades med mig som mentor. Givetvis blev jag jätteglad, aldrig har jag tänkt tanken att jag kunde betyda så mycket för min elev.
Det är 10 år sedan våra vägar skildes åt. Min elev har hunnit bli en mogen kvinna. Och jurist med ett mycket välbetalt arbete i London!
tisdag 17 mars 2009
Studiedag, lönesamtal och utmaning (igen!)
Ingen dag är den andra lik när man arbetar som rektor. Dagens innehåll ser på rubriken ut att vara samma som gårdagens, men ack vad man kan bedra sig! Det är väl egentligen det som är tjusningen med arbetet, men ibland kan man bjudas på mer oväntade händelser än man uppskattar.
Lärarna hade studiedag idag också och jag hade tänkt att vara med på föreläsningar om Nationalencyklopedien och matrisarbete. I stället fortsatte jag med lönesamtal, fortsatte arbeta med ett rehab-ärende och försökte komma vidare i ett elevärende. Och hjälpte IT-avdelningen att starta om en dator, alltså sparade 4 mils bilresa åt dem, interndebiterar sen;)
Jag måste erkänna att jag var rätt så stressad under förmiddagen, men det lade sig efter några timmar. Det är mycket som ska åstadkommas under en dag, många krav som ska uppfyllas och dead lines som ska hållas. Att hålla huvudet kallt är inte alltid lätt.
På eftermiddagen samlades lärare från Björnlunda, Stjärnhov och Laxne hos oss på Laxne skola. Vi hade erfarenhetsutbyte och många goda samtal fördes. Lärarna verkade mycket nöjda efteråt och vill fortsätta med sådana här träffar. Vi rektorer för de här skolorna träffas emellanåt och det känns som att vi hittat rätt med vår personal en sån här dag. Härligt!
När jag lämnade skolan strax efter 17 hade jag fortfarande inte kommit ett steg närmare en lösning på det svåra problem jag jobbat med de senaste dagarna. Väl hemma tog jag en uppfriskande promenad och efter några telefonsamtal vid 20-tiden fick jag äntligen ett besked som gjorde att jag kan sova bättre i natt. Nya tag i morgon!
Lärarna hade studiedag idag också och jag hade tänkt att vara med på föreläsningar om Nationalencyklopedien och matrisarbete. I stället fortsatte jag med lönesamtal, fortsatte arbeta med ett rehab-ärende och försökte komma vidare i ett elevärende. Och hjälpte IT-avdelningen att starta om en dator, alltså sparade 4 mils bilresa åt dem, interndebiterar sen;)
Jag måste erkänna att jag var rätt så stressad under förmiddagen, men det lade sig efter några timmar. Det är mycket som ska åstadkommas under en dag, många krav som ska uppfyllas och dead lines som ska hållas. Att hålla huvudet kallt är inte alltid lätt.
På eftermiddagen samlades lärare från Björnlunda, Stjärnhov och Laxne hos oss på Laxne skola. Vi hade erfarenhetsutbyte och många goda samtal fördes. Lärarna verkade mycket nöjda efteråt och vill fortsätta med sådana här träffar. Vi rektorer för de här skolorna träffas emellanåt och det känns som att vi hittat rätt med vår personal en sån här dag. Härligt!
När jag lämnade skolan strax efter 17 hade jag fortfarande inte kommit ett steg närmare en lösning på det svåra problem jag jobbat med de senaste dagarna. Väl hemma tog jag en uppfriskande promenad och efter några telefonsamtal vid 20-tiden fick jag äntligen ett besked som gjorde att jag kan sova bättre i natt. Nya tag i morgon!
måndag 16 mars 2009
Studiedag, lönesamtal och utmaning
Idag har all personal i förskola och skola i kommunen haft studiedag. Personalen på förskolan har fått sig en heldag om pedagogisk dokumentation och personalen på fritidshemmet en föreläsning av vår duktiga skolpsykolog Anna Michanek. Jag hade tänkt att vara med på förskolans studiedag på förmiddagen men fick under förra veckan raskt kasta om i min agenda.
Pinsamt nog hade jag missuppfattat tidsplanen för lönesamtalen, jag hade planerat in dem till nästa vecka och trodde att jag låg i fas med arbetet då. Så visade det sig inte vara. För att planen för lönerevisionen skulle hålla var jag tvungen att genomföra lönesamtal med lärarna på förmiddagen idag; jag ville ju inte vara orsak till fördröjning i den megaprocessen!
Det är både intressant och lite småjobbigt med lönesamtalen tycker jag. Intressant och roligt därför att mina lärare har många goda kvalitéer och en del sliter verkligen hund för att göra ett bra arbete. Utifrån lönekriterierna har vi diskuterat vad jag ser fungerar bra idag. Jag har också gett mina lärare nya utmaningar och/eller förbättringsområden.
Den jobbiga biten är att jag tycker att det är väldigt svårt att göra en rättvis bedömning så här efter att bara ha arbetat med dem i ett halvår. Rättvis förresten, det är nästa bekymmer. Det går aldrig att få total rättvisa i lönesystemet. Jag hoppas dock att mina lärare känner sig bekräftade av mig efter de här samtalen och att de känner fortsatt lust att arbeta och utveckla sig i sitt arbete.
Eftermiddagen ägnade vi oss åt APT med viktiga frågor som organisation inför nästa läsår och diskussioner om lärares arbetstid. Chefsgruppen och facken har träffats under ett par år och diskuterat just lärares arbetstid. Läraruppdraget har förändrats radikalt under de senaste åren och vi famlar alla efter att hitta en balans i att hantera uppdraget på allra bästa sätt utan att någon enda av oss ska duka under av allt som ska göras. Det är en viktig diskussion och mina lärare kom med flera kloka tankar att ta med tillbaka till de pågående diskussionerna.
Mitt i allt detta har jag försökt att komma vidare i ett knivigt elevärende. Jag skulle givetvis önska att jag hade snabba lösningar på svårigheter som uppstår, men det har jag sällan. I diskussion med mina medarbetare och med stöd från en rektorskollega har jag i alla fall kommit ett litet steg närmare en förändring idag. Med människor, och framför allt så här små, finns det sällan några standardlösningar när det kärvar. Det är en av de svåra utmaningar vi rektorer och lärare ställs inför nästan dagligen.
Nu längtar jag efter att krypa ner i sängen och sova. Dagen har varit intensiv och de senaste nätterna har jag sovit dåligt, dels p.g.a. en enveten förkylning, dels för att huvudet varit i full gång med att hitta lösningar på ovanstående bekymmer. Nu ska jag koppla bort jobbet och bättra på skönheten lite;)
Pinsamt nog hade jag missuppfattat tidsplanen för lönesamtalen, jag hade planerat in dem till nästa vecka och trodde att jag låg i fas med arbetet då. Så visade det sig inte vara. För att planen för lönerevisionen skulle hålla var jag tvungen att genomföra lönesamtal med lärarna på förmiddagen idag; jag ville ju inte vara orsak till fördröjning i den megaprocessen!
Det är både intressant och lite småjobbigt med lönesamtalen tycker jag. Intressant och roligt därför att mina lärare har många goda kvalitéer och en del sliter verkligen hund för att göra ett bra arbete. Utifrån lönekriterierna har vi diskuterat vad jag ser fungerar bra idag. Jag har också gett mina lärare nya utmaningar och/eller förbättringsområden.
Den jobbiga biten är att jag tycker att det är väldigt svårt att göra en rättvis bedömning så här efter att bara ha arbetat med dem i ett halvår. Rättvis förresten, det är nästa bekymmer. Det går aldrig att få total rättvisa i lönesystemet. Jag hoppas dock att mina lärare känner sig bekräftade av mig efter de här samtalen och att de känner fortsatt lust att arbeta och utveckla sig i sitt arbete.
Eftermiddagen ägnade vi oss åt APT med viktiga frågor som organisation inför nästa läsår och diskussioner om lärares arbetstid. Chefsgruppen och facken har träffats under ett par år och diskuterat just lärares arbetstid. Läraruppdraget har förändrats radikalt under de senaste åren och vi famlar alla efter att hitta en balans i att hantera uppdraget på allra bästa sätt utan att någon enda av oss ska duka under av allt som ska göras. Det är en viktig diskussion och mina lärare kom med flera kloka tankar att ta med tillbaka till de pågående diskussionerna.
Mitt i allt detta har jag försökt att komma vidare i ett knivigt elevärende. Jag skulle givetvis önska att jag hade snabba lösningar på svårigheter som uppstår, men det har jag sällan. I diskussion med mina medarbetare och med stöd från en rektorskollega har jag i alla fall kommit ett litet steg närmare en förändring idag. Med människor, och framför allt så här små, finns det sällan några standardlösningar när det kärvar. Det är en av de svåra utmaningar vi rektorer och lärare ställs inför nästan dagligen.
Nu längtar jag efter att krypa ner i sängen och sova. Dagen har varit intensiv och de senaste nätterna har jag sovit dåligt, dels p.g.a. en enveten förkylning, dels för att huvudet varit i full gång med att hitta lösningar på ovanstående bekymmer. Nu ska jag koppla bort jobbet och bättra på skönheten lite;)
måndag 9 mars 2009
Rektor på vägmöte
I kväll var det offentligt möte angående genomfart i Laxne. Mötet hölls i Skolrestaurangen på skolan. Syret tog snabbt slut - mötet var mycket välbesökt och vår lilla Skolrestaurang var till brädden fylld av intresserade laxnebor!
Nu kan man ju undra vad en rektor har på ett vägmöte att göra. Jo, jag var väldigt nyfiken på att träffa lite "riktiga" laxnebor och höra vad de har att säga om sin bygd. Och givetvis ville jag höra vilka planer som finns för bygden och hur de eventuellt kan påverka vår verksamhet.
Representanterna från Miljö- och byggnämnden, kommunalrådet och samhällsbyggnadschefen intygade samfällt att de "vill Laxne väl" och redogjorde sedan för vad kommunen gjort hittills och hur tankarna är framöver för att Laxne ska blomstra. Huvudfrågan var huruvida någon skulle ha invändningar mot att ett gammalt vägreservat skulle tas bort. Ingen hade det; tvärt om.
Så diskuterades vad kommunen kan göra ytterligare för att främja Laxnes tillväxt. Vi pratade om hastighetsdämpande åtgärder, övergångsställe vid Spårbacken, utökad vägbelysning och fler trottoarer. Dessa frågor kommer jag definitivt att följa framöver. Det handlar ju om våra elevers trygghet på väg till och från skolan. Där finns det faktiskt en hel del att göra!
Nu kan man ju undra vad en rektor har på ett vägmöte att göra. Jo, jag var väldigt nyfiken på att träffa lite "riktiga" laxnebor och höra vad de har att säga om sin bygd. Och givetvis ville jag höra vilka planer som finns för bygden och hur de eventuellt kan påverka vår verksamhet.
Representanterna från Miljö- och byggnämnden, kommunalrådet och samhällsbyggnadschefen intygade samfällt att de "vill Laxne väl" och redogjorde sedan för vad kommunen gjort hittills och hur tankarna är framöver för att Laxne ska blomstra. Huvudfrågan var huruvida någon skulle ha invändningar mot att ett gammalt vägreservat skulle tas bort. Ingen hade det; tvärt om.
Så diskuterades vad kommunen kan göra ytterligare för att främja Laxnes tillväxt. Vi pratade om hastighetsdämpande åtgärder, övergångsställe vid Spårbacken, utökad vägbelysning och fler trottoarer. Dessa frågor kommer jag definitivt att följa framöver. Det handlar ju om våra elevers trygghet på väg till och från skolan. Där finns det faktiskt en hel del att göra!
fredag 6 mars 2009
Hur gjorde Jesus när han skapade språken?
Som rektor/chef har jag ofta kravet på mig att kunna svara riktigt bra på alla frågor jag ställs inför. Idag gick jag dock ordentligt bet på den punkten. Så här var det:
Jag satt i ateljén på förskolan, ritade och småpratade med några av barnen. Vi pratade om ditt och datt, och plötsligt frågade en av flickorna:
- Hur gjorde Jesus när han skapade språken?
Vad skulle du svara på den frågan? Själv blev jag rätt så ställd och fick till något i stil med att det var en svår fråga och att jag nog inte hade något riktigt bra svar på den. Flickan tittade allvarligt på mig och sa:
- Det är en väääääldigt lång historia, va?
Den där dialogen har jag funderat över resten av dagen. Vad var det egentligen som hon tänkte och undrade över? Jag förstod inte ens frågan och hon fick inget vettigt svar, eller ens en vettig kommentar. Det fick mig att fundera över hur vi möter barnens frågor och deras tankar. Vad är det egentligen som rör sig i deras huvuden?
Jag funderar fortfarande och jag kommer nog att grubbla över detta i flera dagar framöver. Hur kan jag bli bättre på att förstå barnen och deras tankar? Hur kan jag bli bättre på att leda deras lärande framåt? Det är väl det förskola och skola går ut på, eller...
Jag satt i ateljén på förskolan, ritade och småpratade med några av barnen. Vi pratade om ditt och datt, och plötsligt frågade en av flickorna:
- Hur gjorde Jesus när han skapade språken?
Vad skulle du svara på den frågan? Själv blev jag rätt så ställd och fick till något i stil med att det var en svår fråga och att jag nog inte hade något riktigt bra svar på den. Flickan tittade allvarligt på mig och sa:
- Det är en väääääldigt lång historia, va?
Den där dialogen har jag funderat över resten av dagen. Vad var det egentligen som hon tänkte och undrade över? Jag förstod inte ens frågan och hon fick inget vettigt svar, eller ens en vettig kommentar. Det fick mig att fundera över hur vi möter barnens frågor och deras tankar. Vad är det egentligen som rör sig i deras huvuden?
Jag funderar fortfarande och jag kommer nog att grubbla över detta i flera dagar framöver. Hur kan jag bli bättre på att förstå barnen och deras tankar? Hur kan jag bli bättre på att leda deras lärande framåt? Det är väl det förskola och skola går ut på, eller...
onsdag 4 mars 2009
NTA - vilken da´!
Som om inte den härliga IT-dagen var nog så fortsatte jag och några av mina kollegor till grundutbildning i NTA (Natur och Teknik för Alla). Tre av mina lärare deltog också, så nu har alla lärare på Laxne "behörighet" att arbeta med NTA med sina elever.
Jag är rätt skeptisk till att vi rektorer ska delta i allt mellan himmel och jord och vara frånvarande stup i kvarten. Det finns ju så oändligt mycket att göra "hemma" och så vill jag vara delaktig i det dagliga arbetet. Å andra sidan kommer det att bli större tryck på NTA-undervisningen på Laxne nu när jag vet lite mer exakt vad det handlar om. Det man själv upplevt blir lättare att arbeta för.
NTA är ett fantastiskt upplägg och ett oerhört bra sätt att öka det naturveteskapliga kunnandet hos eleverna. Det bygger på experiment, diskussioner och naturvetenskapliga metoder; givetvis anpassat till elevernas ålder. Vi som var på kursen fick bl a bygga ett fordon och så blev det förstås tävling för att se vilket fordon som rullade längst. Jane, Niklas, Katarina och jag konstruerade Super-Laxen 3.4 Turbo. Vi vann inte i längd men den var oerhört snygg!
Jag är rätt skeptisk till att vi rektorer ska delta i allt mellan himmel och jord och vara frånvarande stup i kvarten. Det finns ju så oändligt mycket att göra "hemma" och så vill jag vara delaktig i det dagliga arbetet. Å andra sidan kommer det att bli större tryck på NTA-undervisningen på Laxne nu när jag vet lite mer exakt vad det handlar om. Det man själv upplevt blir lättare att arbeta för.
NTA är ett fantastiskt upplägg och ett oerhört bra sätt att öka det naturveteskapliga kunnandet hos eleverna. Det bygger på experiment, diskussioner och naturvetenskapliga metoder; givetvis anpassat till elevernas ålder. Vi som var på kursen fick bl a bygga ett fordon och så blev det förstås tävling för att se vilket fordon som rullade längst. Jane, Niklas, Katarina och jag konstruerade Super-Laxen 3.4 Turbo. Vi vann inte i längd men den var oerhört snygg!
Nu har jag klarat PIM 2!
Denna dag har vi skolledare i Gnesta kommun ägnat åt IT-utbildning, främst inom utbildningsverktyget PIM. Många av våra anställda har med glatt mod ägnat sig åt PIM-ande under de senaste åren och nu är det vår tur att få en extra duvning.
ÄNTLIGEN har jag blivit klar med etapp 2 och blivit godkänd av vår rättvist stränga fröken, Kerstin. Jag började med PIM 2 för över ett år sedan men sen har det helt enkelt inte funnits tid till så mycket PIM-arbete. Idag har jag gjort klart min Power Point-presentation och påbörjat del 3. Det ska bli en visionsfilm att lägga ut på hemsidan. Det ligger helt i linje med mina utvecklingstankar för skolan och känns mycket motiverande.
Man kan ju fråga sig varför vi skolledare ska ägna sex heldagar åt att lära oss mer om IT. Jag tror att det är jätteviktigt att vi chefer är insatta i vad som sker i verksamheten, även om vi långt ifrån alla gånger behöver ha all detaljkunskap. Vi behöver också fundera över hur IT och datorer kan användas för att förenkla vårt arbete och hur vi ska realisera målen i våra IT-planer.
Min viktigaste tanke från den här dagen är om, och i så fall hur, vi skulle kunna använda oss av digital portfolio. På Gläntan och i skolan har vi pågående samtal om hur vi ska få till portfolio som kan följa barnen från att de är 0 - 12 år. Gläntan är på god väg att hitta ett fungerande system och i skolan får vi bestämma oss för hur vi ska använda skriftliga omdömen, IUP och portfolio. Vad är vad och till vilken nytta?
ÄNTLIGEN har jag blivit klar med etapp 2 och blivit godkänd av vår rättvist stränga fröken, Kerstin. Jag började med PIM 2 för över ett år sedan men sen har det helt enkelt inte funnits tid till så mycket PIM-arbete. Idag har jag gjort klart min Power Point-presentation och påbörjat del 3. Det ska bli en visionsfilm att lägga ut på hemsidan. Det ligger helt i linje med mina utvecklingstankar för skolan och känns mycket motiverande.
Man kan ju fråga sig varför vi skolledare ska ägna sex heldagar åt att lära oss mer om IT. Jag tror att det är jätteviktigt att vi chefer är insatta i vad som sker i verksamheten, även om vi långt ifrån alla gånger behöver ha all detaljkunskap. Vi behöver också fundera över hur IT och datorer kan användas för att förenkla vårt arbete och hur vi ska realisera målen i våra IT-planer.
Min viktigaste tanke från den här dagen är om, och i så fall hur, vi skulle kunna använda oss av digital portfolio. På Gläntan och i skolan har vi pågående samtal om hur vi ska få till portfolio som kan följa barnen från att de är 0 - 12 år. Gläntan är på god väg att hitta ett fungerande system och i skolan får vi bestämma oss för hur vi ska använda skriftliga omdömen, IUP och portfolio. Vad är vad och till vilken nytta?
tisdag 3 mars 2009
Ekonomidag. Men jag är glad ändå!
Årets hippaste tillställning är avklarad, nämligen ekonomidagen. Varje år träffas tjänstemän och politiker för att konstatera hur det föregående året gick ekonomiskt. Jag måste erkänna att det inte är den arbetsdag jag längtar mest efter. Trots detta, och trots de mörka ekonomiska orosmoln som tornar upp sig i horisonten, känner jag mig rätt så nöjd ändå med den här dagen. Av flera skäl.
1. Jag har hunnit avhandla en hel del frågor med andra chefer och befattningshavare i kommunen. Trots internet, mail och telefon är det ibland effektivast med "öga mot öga"-samtal.
2. Jag blir imponerad av hur vår tillförordnade kommun- och ekonomichef, Christina och Marlene, lotsat oss genom den här dagen som skulle kunna ha blivit en riktig dyster dag. Men de har sakligt beskrivit det ekonomiska läget och med lugn och kunnighet lett oss genom redovisningar och diskussioner. Kvinnor, åtminstone dessa två, kan!
3. Jag inser att vi inte kan bromsa oss ur den ekonomiska uppförsbacken. Nu är det agera som gäller och i bilen hem började jag smida planer för framtiden. Nyfiken? Jag lovar att avslöja mer så småningom!
1. Jag har hunnit avhandla en hel del frågor med andra chefer och befattningshavare i kommunen. Trots internet, mail och telefon är det ibland effektivast med "öga mot öga"-samtal.
2. Jag blir imponerad av hur vår tillförordnade kommun- och ekonomichef, Christina och Marlene, lotsat oss genom den här dagen som skulle kunna ha blivit en riktig dyster dag. Men de har sakligt beskrivit det ekonomiska läget och med lugn och kunnighet lett oss genom redovisningar och diskussioner. Kvinnor, åtminstone dessa två, kan!
3. Jag inser att vi inte kan bromsa oss ur den ekonomiska uppförsbacken. Nu är det agera som gäller och i bilen hem började jag smida planer för framtiden. Nyfiken? Jag lovar att avslöja mer så småningom!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)