Idag har all personal i förskola och skola i kommunen haft studiedag. Personalen på förskolan har fått sig en heldag om pedagogisk dokumentation och personalen på fritidshemmet en föreläsning av vår duktiga skolpsykolog Anna Michanek. Jag hade tänkt att vara med på förskolans studiedag på förmiddagen men fick under förra veckan raskt kasta om i min agenda.
Pinsamt nog hade jag missuppfattat tidsplanen för lönesamtalen, jag hade planerat in dem till nästa vecka och trodde att jag låg i fas med arbetet då. Så visade det sig inte vara. För att planen för lönerevisionen skulle hålla var jag tvungen att genomföra lönesamtal med lärarna på förmiddagen idag; jag ville ju inte vara orsak till fördröjning i den megaprocessen!
Det är både intressant och lite småjobbigt med lönesamtalen tycker jag. Intressant och roligt därför att mina lärare har många goda kvalitéer och en del sliter verkligen hund för att göra ett bra arbete. Utifrån lönekriterierna har vi diskuterat vad jag ser fungerar bra idag. Jag har också gett mina lärare nya utmaningar och/eller förbättringsområden.
Den jobbiga biten är att jag tycker att det är väldigt svårt att göra en rättvis bedömning så här efter att bara ha arbetat med dem i ett halvår. Rättvis förresten, det är nästa bekymmer. Det går aldrig att få total rättvisa i lönesystemet. Jag hoppas dock att mina lärare känner sig bekräftade av mig efter de här samtalen och att de känner fortsatt lust att arbeta och utveckla sig i sitt arbete.
Eftermiddagen ägnade vi oss åt APT med viktiga frågor som organisation inför nästa läsår och diskussioner om lärares arbetstid. Chefsgruppen och facken har träffats under ett par år och diskuterat just lärares arbetstid. Läraruppdraget har förändrats radikalt under de senaste åren och vi famlar alla efter att hitta en balans i att hantera uppdraget på allra bästa sätt utan att någon enda av oss ska duka under av allt som ska göras. Det är en viktig diskussion och mina lärare kom med flera kloka tankar att ta med tillbaka till de pågående diskussionerna.
Mitt i allt detta har jag försökt att komma vidare i ett knivigt elevärende. Jag skulle givetvis önska att jag hade snabba lösningar på svårigheter som uppstår, men det har jag sällan. I diskussion med mina medarbetare och med stöd från en rektorskollega har jag i alla fall kommit ett litet steg närmare en förändring idag. Med människor, och framför allt så här små, finns det sällan några standardlösningar när det kärvar. Det är en av de svåra utmaningar vi rektorer och lärare ställs inför nästan dagligen.
Nu längtar jag efter att krypa ner i sängen och sova. Dagen har varit intensiv och de senaste nätterna har jag sovit dåligt, dels p.g.a. en enveten förkylning, dels för att huvudet varit i full gång med att hitta lösningar på ovanstående bekymmer. Nu ska jag koppla bort jobbet och bättra på skönheten lite;)
