Årets hippaste tillställning är avklarad, nämligen ekonomidagen. Varje år träffas tjänstemän och politiker för att konstatera hur det föregående året gick ekonomiskt. Jag måste erkänna att det inte är den arbetsdag jag längtar mest efter. Trots detta, och trots de mörka ekonomiska orosmoln som tornar upp sig i horisonten, känner jag mig rätt så nöjd ändå med den här dagen. Av flera skäl.
1. Jag har hunnit avhandla en hel del frågor med andra chefer och befattningshavare i kommunen. Trots internet, mail och telefon är det ibland effektivast med "öga mot öga"-samtal.
2. Jag blir imponerad av hur vår tillförordnade kommun- och ekonomichef, Christina och Marlene, lotsat oss genom den här dagen som skulle kunna ha blivit en riktig dyster dag. Men de har sakligt beskrivit det ekonomiska läget och med lugn och kunnighet lett oss genom redovisningar och diskussioner. Kvinnor, åtminstone dessa två, kan!
3. Jag inser att vi inte kan bromsa oss ur den ekonomiska uppförsbacken. Nu är det agera som gäller och i bilen hem började jag smida planer för framtiden. Nyfiken? Jag lovar att avslöja mer så småningom!
