Det bästa (?) med att ha semester är att jag hinner tänka en del tankar klart innan nästa kommer. Så är det inte alltid när verksamheten går på högvarv. Jag hinner läsa tidningen och grunna över smått och stort, lyssna på "Sommar" och få många tänkvärda ord med mig och till och med slå mig ner framför TV:n en stund för fler tankepåslag.
Det senaste dygnet har TV, radio och tidningar uppmärksammat det faktum att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå har större betydelse för barnets kunskaper om samhällsfrågor än man tidigare trott. Visserligen har svenska 14-åringar internationellt och europeiskt sett kunskaper som ligger över genomsnittet, men det hjälper ju inte de 10 % som inte når upp till den miniminivå man satt.
Skolan (= jag och alla andra som på olika sätt arbetar med kunskapsutveckling med våra barn) lyckas inte kompensera för detta missförhållande. Vilken utmaning! Så under gräsklippning och flyttpackning ägnar jag tankarna åt att fundera över hur jag kan göra något åt detta. Hur ska vi på "min" skola arbeta med demokrati och andra samhällsfrågor så att de känns angelägna för våra elever? Det ska jag grunna vidare på och njuta av att få älta den tanken några gånger om. Och vem vet, jag kanske kommer på nåt bra svar också!
