Frukost på logtrappen; en dag kan knappast börja bättre! Med smörgåsar och kaffe i högsta hugg parkerade jag mig i plommonträdsskuggan och bara njöööööt. Och tänkte. Det är också njutbart, i alla fall när jag får tänka tankarna klart, vända och vrida på dem.
Jag konstaterade att året som gått varit ganska så arbetssamt, inte minst slutknorren då vi började processen med omorganisationen för grundskolorna. Alla mina egna och andras tankar, känslor och idéer som passerade genom hjärnan gjorde den till slut oförmögen att tänka klart och redigt. Så känns det nu i alla fall. Och frustrationen över att behöva skicka lärarna på sommarlov utan att ha höstens organisation helt klar gjorde inte saken bättre. Men så var läget och jag försökte göra det bästa av situationen.
Och nu är det semester och sommarlov, och jag tror att alla, precis som jag, känner lätthet i tankarna nu när man inte står "mitt i smeten". Hjärnan kör ju alltid sitt eget race oavsett vad vi gör och jag tror att många tankar och frågor hinner mogna under sommaren. Så är det i alla fall för mig och det känns väldigt, väldigt bra!
