Det har varit en hektiskt och tankeintensiv dag. Jag har berättat för nästan alla mina anställda om den förestående chefsomorganisationen. Jag vet att människor reagerar olika på denna typ av förändringsbudskap. Somliga rycker på axlarna, en del blir glada i smyg, andra blir ledsna. Så blev det också. Förmodligen även bland mina blivande medarbetare som jag träffade på eftermiddagen. Fast jag gissar bara.
Då, när jag gissar, känns det extra gött att smyga in på Myran och möta de små barnen, de som möter mig med oförställd glädje, misstro, och nyfikenhet varje gång jag kommer dit. Idag var det lille M som var "pöke". När jag sa att jag blev rädd sa han att han var ett "nällt pöke". Sen gav han mig en dreglig kyss mitt på munnen. Svininfluensan har jag glömt så den där pussen värmde riktigt gott i mitt hjärta idag.
Handen upp, alla rektorer som fått en puss av ett barn eller en elev idag;)
