torsdag 1 april 2010

"Vart 7:e barn misshandlas hemma"

Sakta sjunker nyheten, som lästes i TV nyss, in i huvudet; "Vart 7:e barn misshandlas hemma". Statistiskt sett skulle det innebära att 7-8 av mina elever misshandlas hemma. Jag vill nästan inte ens snudda vid tanken.

Vilka konsekvenser får inte detta för barnen? Förutom det förödmjukande att bli slagen och leva i ständig skräck så sätter det spår i barnens lärande. Den som inte är trygg kan heller inte lära på ett tillfredsställande sätt. Och vad kan vi i skolan göra för att hjälpa dessa barn? Det kanske inte syns utanpå att man blir slagen.

Min strävan är att skolan ska vara en trygg plats, en fristad från det som inte är bra i barnens liv, en plats där man i trygghet och frihet kan leva, andas och lära. Det måste vi kunna erbjuda alla barn. Framför allt de som inte upplever det hemma.