I dag var det dags för några medarbetarsamtal med personalen på förskolan. Lärarna har komp för PIM idag, så det var lugnt på skolan i övrigt. Om man räknar bort att Fritidshemmet var öppet, att vi har vattenläcka i Skolrestaurangen och att tekniker undersökte varför inbrottslarmet går igång utan anledning... Lugnt kanske var fel ord.
Att ha medarbetarsamtal tycker jag är en fantastisk möjlighet att lära känna mina medarbetare lite ytterligare. När vi pratar i grupp är det inte alltid som alla kommer till tals på ett rättvisande sätt, men i ett samtal på tu man hand är det bara vi som gäller. Det är fint!
Jag har valt att ha (minst) två samtal med mina medarbetare på förskolan för det är så mycket som jag vill prata med dem om. Samtalen ska ha lite olika fokus och det första samtalet handlar om hur gruppen som helhet ska fungera framöver. Vi har lite tankar på att förändra vår organisation och det tåls att stötas och blötas innan vi är i hamn. Det gäller att hitta det ultimata samarbetet, tänker jag, och det är minsann inte det lättaste. Men det är dit vi ska!
Eftermiddagen ägnade jag åt diverse skrivbordsarbete, bl a med att ta fram underlag för SCB-statistik. Att pressa in vår verklighetsanpassade verksamhet i statistiska modeller är minsann inte det enklaste och jag gick inte i land med det. Min skolpersonal är så otroligt flexibel och samverkar över alla gränser och det går inte att precisera i procentsatser i olika kolumner. Kartan och verkligheten...