Torsdagar innebär för det allra mesta Ledningsgrupp med lite olika innehåll. I går startade vi med frukostmöte på Personalavdelningen. Mellan tuggorna och kaffesörplet inmundigades vetskap om rekrytering, ett spännande och ständigt återkommande uppdrag för oss som arbetar i förskola och skola.
Att hitta rätt man eller kvinna till rätt plats är minsann inte alltid det allra enklaste, trots att vi har fina checklistor för arbetet och att många av oss har utvecklat en väl fungerande magkänsla. Ett av problemen är att det ramlar in ansökningar från personer som över huvud taget inte är aktuella för tjänsten. Att vara förskollärare eller lärare kräver en mångårig utbildning och är inget man klarar av med endast livskunskap i ryggsäcken. Jo då, jag känner flera underbara människor som arbetar i våra verksamheter och som gör ett fantastiskt arbete trots att de saknar pedagogisk utbildning. Men för att kunna åstadkomma en pedagogisk diskussion av kvalitet och djup krävs faktiskt att man har utbildning inom området, det viker jag aldrig ifrån! Dessutom har vi lagstadgat krav på oss att endast anställa pedagogiskt utbildad personal.
Så vad dessa piloter, kassörskor, civilekonomer eller spinninginstruktörer tänker om att arbeta i pedagogisk verksamhet undrar jag verkligen. Fast egentligen är det väl Arbetsförmedlingen som borde ha sig en ordentlig björklundsk lektion i vad pedagogiskt arbete innebär och vilka krav det ställs på den som ska anställas inom förskola och skola, så att de inte tvingar kreti och pleti att söka arbeten som de ändå inte kan få.
Efter frukostmötet fortsatte vi arbetet i vår Ledningsgrupp. Det kändes lite som att "när chefen är borta dansar..." Men vi få som var kvar förde jättebra diskussioner, bl a om dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, och jag fick dessutom hjälp med att sortera tankarna inför redovisningen av SCB-statistiken.
Någon lunch hann jag aldrig få i mig för sedan var det dags för ytterligare ett spännande medarbetarsamtal. Tänk så mycket tankar det finns inne i en människa, som aldrig kommer fram i det dagliga arbetet men som får vingar i ett samtal på tu man hand. För mig som chef är detta ett helt fantastiskt tillfälle att lyssna in medarbetarna och formera mina egna utvecklingstankar. Den som födde tanken om medarbetarsamtal borde få ett riktigt fint pris!
