Jag är hes efter första dagen med personalen. Ja, det är inte så att jag måste skrika åt dem för att de ska lyssna, det är mer det att jag inte pratat så mycket och intensivt på flera veckor som jag gjort idag. Möten med mina arbetsgrupper, några föräldrasamtal och ytterligare ett gäng telefonsamtal har det blivit. Prata, prata, prata.
Som vanligt kommer jag heltaggad till upptaktsdagen, välplanerad med massor som ska hinnas med. Jag glömmer alltid bort att personalen varit lediga och kanske inte är lika mycket i gasen som jag. Inte ännu. Å då blir det mycket prata av. Det gäller att passa på;)
Fast så tänker jag på det där med att jag har en mun och två öron, det borde betyda nåt. Tänk om jag skulle ta och riktigt, riktigt ordentligt anstränga mig för att lyssna i morgon. På det som egentligen sägs bakom orden. Hm... blir nog inte riktigt lika hes då.
